.

Nu känner jag att mitt humör börjar gå uppåt.
I går var den värst dagen på länge.
Jag kan säga som så att jag är riktigt sur en gång per år kanske.
Det är ytterstsällan jag får sånna här dagar jag bara vill lägga mig ner
& alla kan hoppa på mig om dom vill, för det skiter jag i :)

Det blev så mycket bara av allt, efter diskutionen på natten då jag somnade 6,
gick upp 11 & sen skulle jobba var inte kul.
Jag är så sur för vi krånglar hela tiden.
Jag vet att vi ska vara tillsammans,  jag vet att det är meningen.
Jag vet att vår kärlek inte kommer ta slut,
på väldigt länge, den har slut, stopp.. det vet väl alla vid det här laget?
Jag vet att jag är den enda som får dig att känna dig speciell.

Jag är sur & jävligt förbannad för att man har gjort misstag.
Och varför? Saker man inte vill egentligen.
Klart fan har jag blivit klokare men vad fan gör det?
Att vi vart så elaka mot varandra, men endåså är vi i våra famnar än.
Du, det finns ingen annan. Kommer det nånsin göra det?
Varför varför varför varför varför varför varför varför varför?
När jag inte är med dig är jag tom, lost. Det är alltid nått som saknas.

Kan det bli bra?

Jag var så förbannad att jag inte ens såg vägen när jag körde bil,
när jag jobbade var jag som en zombi. Jag tror inte jag lyssnade på någon.
Jag tror ärligt inte jag fattade jag jag gjorde.
Jobbet blev skit och jag varje sekund längtade jag till vinflaskan, illa och säga men det är sant.

Malin hämtade mig och sen blev det bättre & nu är det bra.
Tur att jag har sånna underbara vänner..
Dom stöttar mig, fast det enda dom säger
" ni två allså, ni kommer hålla på såhär tills ni blir tillsammans"
"blir ni inte tillsammans kommer ni hålla på sohär hela livet"

äkta kärlek äkta kärlek

jag finner inga ord.

Ingenting är omöjligt, det har jag märkt.

Men men men men.
Nu yrar jag på riktigt.


Hadä göttis